S:ta Birgittas Kapell
Kapellet uppfördes 1856-57 på uppdrag av David Carnegie. Som ett led i sin omvårdnad av brukets anställda lät han uppföra både bostäder,skola och kyrka. Året innan hade han också bekostat en kyrka i Balquidder i Skottland, en plats där hans familj hade en släktgrav.
Arkitekten A W Edelsvärd fick i uppdrag att rita kapellet utifrån de ritningar, som Carnegie fört över från kyrkobygget i Skottland. Kapellet är byggt i engelsk gotisk stil med en klockryttare på västra gavelnocken. Koret bildar en särskild utbyggnad. Kapellets inre har en öppen takstolskonstruktion.
S:ta Birgittas Kapell har fått sitt namn från ett irländskt-skotskt helgon, som levde 452-525 och som tillbads under namnet S:ta Bridget. Det invigdes Annandag Pingst (1 juni) 1857 av domprosten Peter Wieselgren.
Till en början hade Carnegies rätten att själva anställa präst, men från 1892 svarade prästerna i Carl Johans församling för gudstjänsterna. År 1919 träffades överenskommelse bl.a. om ett visst antal gudstjänster per år. Göteborgs stad köpte år 1969 in byggnaderna vid Klippan och 1974 lämnades kapellet av staden till den kyrkliga samfälligheten och Carl Johans församling.
I fyra väggnischer placerades på 1880-talet målningar av de fyra evangelisterna (Matteus, Markus, Lukas och Johannes) utförda av konstnären Gotthard Adolf Werner (1837-1903). I anslutning till dopfunten finns den triptyk, som uppsattes som altartavla i samband med en renovering 1937. Den är utförd av konstnärinnan Saga Walli (1891-1975) och föreställer Jesu fråga till Petrus ”Älskar du mig?” Den har nu flyttats för att ge plats åt ett kors, som till form och utförande ansluter till kapellets tidigare utsmyckning. Orgeln med 15 stämmor invigdes Första söndagen i advent 2007. Den är byggd av orgelfirman Mårtenssons Orgelfabrik i Lund, Thomas Hansson och Anders Sällström. Instrumentet har huvudverk, svällverk och pedalverk. Stämmässigt är den inspirerad av den engelska romantiska orgelstilen från 1800-talets slut som också harmonierar med kyrkans övriga byggnadsstil. De många kyrkliga handlingarna och musikgudstjänsterna i kapellet gör det önskvärt med stora dynamiska och klangliga möjligheter. Till de något ovanligare stämmorna i orgeln hör Clarinet 8´, Voix celèste 8´ samt Bombard 16´.
Den 1 juni 1977, på 120-årsdagen av kapellets invigning, togs en klockstapel och kyrkklocka i bruk. Tidigare hade gudstjänsterna firats utan att någon klocka hade ringt samman. Klockan bär inskriptionerna: ”Ring in gudstjänsttid/sjung in arbetstid/bed in hjärtefrid” och ”O land, land, land, hör Herrens ord”.
Den renovering, som skett 1983-84, har letts av arkitekten S H Lundgren, som haft som en målsättning att ”-Inte helt återställa kapellet till sitt ursprungliga utseende utan att med stöd av det redovisade gamla, få fram ett kyrkorum, som präglas också av vår tid”.
